I det nuvarande finländska värnpliktssystemet är varje person som definieras som manlig finsk medborgare uppbådspliktig det år han fyller 18 år. Vid uppbådet fastställs de nya värnpliktigas tjänstduglighet, tjänstgöringsplats och tidpunkten för militärtjänsten. I uppbådskallelsen eller vid själva uppbådet ges vanligtvis inte tillräcklig information om alternativen till militärtjänst.
I början av uppbådsåret skickas till de uppbådspliktiga en uppbådskallelse, en frågeblankett om tjänstgöring och hälsotillstånd, information om den förhandsgranskning av hälsan som ska göras, samt arméns informationsbroschyr. För att få tillräcklig information om civiltjänst eller annan vapenvägran måste man själv aktivt söka uppgifter, till exempel på Vapenvägrarförbundets eller Civiltjänstcentralens webbplatser.
Förhandsgranskning av hälsan
Förhandsgranskningen av hälsan sker före uppbådet, vanligtvis i den egna läroanstaltens lokaler. Till granskningen lämnas in den förhandsblankett som påverkar bedömningen av tjänstdugligheten. Om du planerar att ansöka om befrielse av hälsoskäl, lönar det sig att nämna orsakerna redan på blanketten och vid granskningen. Hälsovårdaren och myndigheterna har tystnadsplikt gällande de uppgifter du lämnar.
Blanketten kan inte användas för att ansöka om civiltjänst – ansökan görs först vid uppbådet. Däremot kan du redan på blanketten nämna om du önskar skjuta upp inledningen av tjänstgöringen till en senare tidpunkt.
Uppbådstillfället
Datum och plats för uppbådet framgår av kallelsen. Uppbådet ordnas av försvarsmakten tillsammans med kommunen. Ta med en giltig identitetshandling. Om du har ett läkarintyg som stöder befrielse, eller ett studieintyg för uppskov, ska du ta med det. Den som söker civiltjänst kan skriva ut ansökningsblanketten i förväg.
Uppbådet inleds med namnupprop, fortsätter med en presentation av militärtjänsten och avslutas när alla har träffat läkaren och uppbådsnämnden, som fastställer tjänstdugligheten och eventuellt tjänstgöringsplatsen. Läkaren ger en rekommendation om din tjänstduglighet, men det är uppbådsnämnden som fattar det slutliga beslutet.
Utöver detta kan uppbådstillfället innehålla olika inslag – från uppträdanden av militärmusikkårer och fosterländska tal till möjligheter att testa flygsimulatorer. Under tillfället förväntas ofta ett militärt uppförande. Genom psykologiska metoder försöker man appellera till de ungas pliktkänsla och framställa värnplikten som något positivt och lockande.
Alternativen till militärtjänst tas upp mycket lite, om alls, vid uppbåden. Grupptryck kan uppstå genom att talare förringar eller förvränger vapenvägran. I vissa fall har ansökningar om civiltjänst placerats avsides så att man måste hämta dem offentligt, och ibland har nämnden ifrågasatt valet att vägra militärtjänst. En sådan granskning av övertygelsen är dock olaglig.
Vapenvägran och uppbåden
Man kan ansöka om civiltjänst vid uppbådet genom att fylla i en ansökningsblankett. Uppbådsarrangören ska visa var blanketterna finns. Den ifyllda och undertecknade blanketten lämnas till uppbådsnämnden, som måste godkänna den. På blanketten intygar man att den egna övertygelsen hindrar en från att utföra militärtjänst. Några motiveringar behöver inte lämnas, och nämnden får inte heller be om dem. Efter att ansökan godkänts blir den värnpliktige civiltjänstpliktig, och ärendet överförs till Civiltjänstcentralen i Lapinjärvi.
Totalvägrare ansöker ofta om civiltjänst vid uppbådet och skickar därefter in en vägransanmälan till Civiltjänstcentralen. Man kan också vägra genom att infinna sig till militärtjänst och meddela om vägran på första tjänstgöringsdagen i garnisonen.
Befrielsebesluten, både vid och efter uppbådet, följer i regel det läkarintyg som den värnpliktige själv skaffat, men det kan finnas avvikelser. Ett intyg från en civil läkare är inte bindande för uppbådsnämnden. Uppbådsläkaren föreslår, utifrån förhandsgranskningen och sin egen undersökning, antingen att personen befrias från värnplikt i fredstid (klass C), beviljas tidsbegränsad befrielse på högst tre år (klass E), eller konstateras vara tjänstduglig (klasser A och B).
Vägran att delta i uppbådet
Den som helt vägrar att delta i uppbådet får böter och en ny kallelse. Att “glömma” uppbådet behandlas också som uteblivande. Förutom de ordinarie uppbåden ordnas så kallade extra granskningar.
Upprepad vägran leder till en kedja av bötesstraff, vilket dock strider mot internationell rätt och kan överklagas redan efter den andra boten. Om du planerar att inleda en sådan vägransprocess, ta kontakt med Vapenvägrarförbundet för att få hjälp med överklagandet.
Rätt till jämlik information förverkligas inte
Om du anser att du fått bristfällig eller felaktig information om alternativen till militärtjänst vid uppbådet, eller blivit bemött på ett osakligt sätt, ta kontakt med Vapenvägrarförbundet. Läs uppbådspliktigas erfarenheter av informationen om civiltjänst vid uppbåden här