Enligt finländsk lag kan en värnpliktig befrias från tjänstgöring antingen på grund av bristande tjänstduglighet av hälsoskäl eller på grund av dubbel medborgarskap. Beslut om befrielse fattas av försvarsmaktens regionalbyråer för dem som står i militärens rullor, och av Civiltjänstcentralen för dem som har ansökt om civiltjänst. Utgångspunkten är att kriterierna för befrielse är desamma inom både militären och civiltjänsten.

Antalet befrielser har ökat kraftigt under de senaste åren: ungefär en fjärdedel av de som i registren är markerade som män fullgör inte längre någon tjänst alls. Ökningen av antalet befrielser visar på en urholkning av värnpliktssystemet: systemet producerar betydligt fler soldater än vad som kan motiveras utifrån någon realistisk militär hotbild.

Befrielse av hälsoskäl

Enligt värnpliktslagen (10 §) ”befrias en värnpliktig från tjänstgöring i fredstid, om han har en svår skada eller sjukdom som hindrar tjänstgöring som värnpliktig, eller om hans hälsotillstånd bedöms göra honom oförmögen till tjänstgöring under så lång tid att det inte vore ändamålsenligt att utbilda honom senare, eller om han utgör en risk för tjänstesäkerheten.”

Befrielse kan beviljas antingen permanent för fredstid eller tidsbegränsat för högst tre år, varefter tjänstdugligheten bedöms på nytt. De flesta som först får tidsbegränsad befrielse befrias senare permanent. Om en värnpliktig aldrig har bedömts tjänstduglig före utgången av det år då han fyller 25 år (och inte olovligen uteblivit från uppbåd eller tjänstduglighetskontroller), beviljas slutlig befrielse.

För den som ansökt om civiltjänst regleras befrielsen i civiltjänstlagen (26 §) något kortare men i praktiken med samma innebörd: ”Civiltjänstcentralen kan befria en civiltjänstpliktig från att fullgöra civiltjänst i fredstid, helt eller för viss tid, om han inte är tjänstduglig.” Lagen anger också (23 §) att ”bedömningen av hälsotillståndet och fastställandet av tjänstdugligheten ska eftersträva en enhetlig praxis i förhållande till dem som fullgör tjänst enligt värnpliktslagen”, vilket innebär att kriterierna för befrielse ska vara likadana i båda systemen. Undantag kan förekomma där hälsoskäl hindrar militärtjänst men inte civiltjänst – exempelvis kraftig övervikt eller skador i extremiteter. Även från civiltjänst kan befrielse ges permanent för fredstid eller tidsbegränsat i högst tre år. Åldersgränsen 25 år för tidsbegränsade befrielser gäller på samma sätt också dem som sökt civiltjänst (förutsatt att alla obligatoriska kontroller fullgjorts och att man aldrig bedömts tjänstduglig).

Av lagtexten kunde man anta att kriterierna är relativt strikta. Tillämpningen har dock förändrats, och under de senaste åren har den blivit avsevärt friare. Antalet befrielser är i dag nästan dubbelt så stort som när nuvarande värnplikts- och civiltjänstlag trädde i kraft.

Hur ansöker man om befrielse?

Befrielse kan beviljas vid uppbådet eller när som helst efteråt. Det praktiskt enklaste är oftast att skaffa ett läkarintyg som stöder befrielse från en ”civil läkare” (hälsostation eller privat) och lämna in det till uppbådsnämnden vid uppbådet, eller efteråt till försvarsmaktens regionalbyrå; för dem som sökt civiltjänst till Civiltjänstcentralen i Lappträsk. Smidigast är det om du kan lämna in intyget redan till uppbådet och få beslut där. Då blir du aldrig bedömd som tjänstduglig, men ärendet kan naturligtvis skötas även efteråt.

Beslut vid uppbådet fattas av uppbådsnämnden. Efter uppbådet fattas beslut för dem i militärens rullor av regionalbyrån före inryckning och därefter av truppförbandet; för dem som sökt civiltjänst fattas beslutet alltid av Civiltjänstcentralen.

I regel beviljas befrielse när ett intyg som stöder detta finns, men inte alltid. Om du ansöker om befrielse från civiltjänst är det bra om läkaren uttryckligen noterar att intyget också stöder befrielse från civiltjänst (eller från all tjänst inom värnpliktssystemet). Det är dock inte ett absolut krav, eftersom kriterierna enligt lag ska vara desamma.

Regionalbyrån eller Civiltjänstcentralen kan också kalla den sökande till undersökning hos egen läkare före beslut. För dem som anvisats till militären vid uppbådet men söker befrielse före inryckning avgörs tjänstdugligheten ofta vid en extra kontroll, där personlig närvaro är frivillig. Militära myndigheter eller Civiltjänstcentralen kan naturligtvis också fatta befrielsebeslut på eget initiativ.

Ett intyg som stöder befrielse ska baseras på en medicinsk diagnos som räknas som befrielsegrund. Diagnoserna är många och listas i försvarsmaktens anvisning för hälsoundersökningar – anvisningen tillämpas även på dem som söker befrielse från civiltjänst.

Om det inte finns fysiska hälsoproblem som duger som grund, kan befrielse bli aktuell på psykiska grunder. Vanliga psykiatriska befrielsegrunder är olika former av depression, ångest och anpassningsstörningar. Vid behov kan Vapenvägrarförbundet ge mer detaljerad information.

Om befrielse inte beviljas trots ett intyg som stöder det, kan du överväga att överklaga. Beslut om tjänstduglighet fattade av uppbådsnämnden eller regionalbyrån kan omprövas genom rättelseyrkande till regionalbyrån inom 30 dagar från delgivning. Beslut av Civiltjänstcentralen kan på motsvarande sätt överklagas genom rättelseyrkande till Civiltjänstcentralen.

Om situationen inte rättas genom rättelseyrkande kan ärendet föras vidare: beslut i uppbådsärenden kan överklagas till uppbådsärendenas centrala nämnd. Beslut av Civiltjänstcentralen i befrielsefrågor kan överklagas till Helsingfors förvaltningsdomstol. Kontakta gärna Vapenvägrarförbundet om du planerar att överklaga ett negativt beslut!

Befrielsen gäller fredstid

Enligt gällande lag beviljar försvarsmakten befrielse endast för fredstid. I princip är det alltså möjligt att personer som befriats i fredstid bedöms tjänstdugliga under kris och beordras till militärtjänst. De som har ansökt om civiltjänst och därefter beviljats befrielse är däremot inte skyldiga att tjänstgöra i militären i någon situation. Enligt lag kan de i krigstid åläggas civila uppgifter under civila myndigheter, på samma sätt som andra civiltjänstpliktiga.

Även om du saknar tjänstduglighet kan du lämna in en civiltjänstansökan vid uppbådet eller när som helst efteråt för att formellt fastställa din ställning som vapenvägrare. Efter godkänd ansökan flyttas du från militärens tilläggsreserv till civiltjänstens tilläggsreserv. Den som har befriats från tjänst enligt värnplikten kallas inte i fredstid till ny tjänstduglighetskontroll om han ansöker om civiltjänst. Den som fått tidsbegränsad befrielse och söker civiltjänst kallas så småningom till ny hälsokontroll av Civiltjänstcentralen. (Mer information fås av förbundet.)

Hur påverkar en befrielse senare i livet?

Utgångspunkten är att den inte ska påverka alls. Enligt lag baseras befrielsen på den befriades hälsotillstånd, och att särbehandla människor på grund av exempelvis hälsotillstånd är förbjudet redan i grundlagen (6 §). Jämlikhetslagen (6 §) slår fast att särbehandling i arbetslivet på grund av hälsotillstånd utgör förbjuden diskriminering. Uppgifter om hälsotillstånd är dessutom i regel sekretessbelagda och får inte lämnas ut utan den berördas samtycke – inte ens till en annan vårdenhet och följaktligen inte heller till en arbetsgivare.

Enligt lagen om integritetsskydd i arbetslivet har arbetsgivaren inte rätt att ens fråga om en arbetstagare eller arbetssökande har befriats från värnplikt. Arbetsgivaren får endast behandla personuppgifter som är ”omedelbart nödvändiga för anställningsförhållandet”. En befrielse från värnplikt säger ingenting om lämplighet för en viss uppgift, eftersom befrielsen kan grunda sig på många olika skäl – även på ett hälsoproblem som senare helt har upphört.

Flervalsfrågor i ansökningsblanketter om fullgjord värnplikt förekommer tyvärr fortfarande och är olagliga, särskilt om de röjer om den sökande är befriad (eller har fullgjort civiltjänst i stället för militärtjänst). Om du stöter på sådant, meddela gärna Vapenvägrarförbundet. Många arbetsgivare har slutat fråga om värnplikt sedan vi påpekat saken. Vanligen motiveras frågan med att man vill veta om den sökande snart ska in i tjänst.

Mer information om befrielse får du från Vapenvägrarförbundet.